Rena rama rotvälskan

Tycker du att svenska språket ibland kan kännas som rena rama rotvälskan, alltså förvirrande och bitvis obegripligt? Varför betyder till exempel rolig 'lugn' på norska? Varför stavar vi inte 'och' med 'ck' och varför anses smålänningar vara snåla? I den här bloggen berättar vi om svenskan och dess relation till de nordiska språken, där vår målsättning är att språket inte längre ska kännas som rena rama grekiskan.

Nusvenska (1879 -->)

Kategori: ♦ Hur uppstod språket?

Sist men inte minst kommer vi till den sista språkhistoriska perioden nusvenskan som vi befinner oss i idag, man brukar se August Strindbergs roman ”Röda rummet” som gavs ut år 1879 som ett startdatum för denna period, han blev en trendsättare för nästa generation av författare och journalister. Man började gå tillbaka och använda fornsvenska namn som till exempelvis förnamnet Örn, man började låta text och bild samspela, arbetade mer med dem tillsammans och tekniken tar sin plats på scenen som var en stor orsak till utvecklingen.


Tack vare viktiga språkreformer blev skriftspråket och talspråket mer likt varandra. En stor förändring i språket var att ni byttes ut mot du. År 1906 införs vår enda stavningsreform, två viktiga reformer genomfördes. Man byter ut ändelsen –dt mot t exempelvis blir vidt nu vitt och rödt blir rött. V-ljudet har tidigare haft flera olika stavningar, f, fv, och hv, men nu använder man bara v som enhetlig stavning som exempelvis ordet kväfva blir nu istället kväva.  

Det händer fler större förändringar under denna period, vissa ord kortas ned som exempelvis verbet skall blir ska och fader blir far, fler talspråksformer av ord fäster sig bland annat orden sa och la. Det börjar användas mer effektiva efterled som –medveten (målmedveten)och förstärkande förled som jätte- (jättebra). Det uppstår teleskopsord som ordet moped som kommer från ordet motor-velociped, man tar början och slutet i ett ord och sätter ihop, mo-ped.

 

 
Rebecka
Kommentera inlägget här: