Rena rama rotvälskan

Tycker du att svenska språket ibland kan kännas som rena rama rotvälskan, alltså förvirrande och bitvis obegripligt? Varför betyder till exempel rolig 'lugn' på norska? Varför stavar vi inte 'och' med 'ck' och varför anses smålänningar vara snåla? I den här bloggen berättar vi om svenskan och dess relation till de nordiska språken, där vår målsättning är att språket inte längre ska kännas som rena rama grekiskan.

Olika mycket dialekt

Kategori: ♦ Dialekter

Dialekter kan delas in i fyra olika grupper: lokal dialekt, regional dialekt, regional standard och neutral standard. Till lokal dialekt hör landsbyggden där det är få talare och dialekten ofta avviker från hela språksystemet.

Regional dialekt omfattar tätorter och talaren avviker där med annat uttal och andra ord.

Regional standard omfattar större områden med fler talare, där har talaren färre avvikelser.

Neutral standard avslöjar inte alls talarens standard.

 

På bilden nedan finner ni en linje med de olika grupperna. För att förtydliga låter jag bloggens skribenter få stå för varsin kategori.

 

Rebecka bor i Torsby, hon pratar på bred dialekt och avviker från svenskans språksystem. Det är lätt att höra vart hon kommer från. Hon tillhör LD (lokal dialekt)

Emma bor i Värmland, hon bor i en tätort och hennes dialekt är inte lika stark som Rebeckas. Det går att höra att hon kommer från Värmland men inte mer specifikt än så. Hon tillhör RD (regional dialekt)

Frida är mellansvensk, hon avviker inte så mycket från svenskans språksystem. Det går att höra att hon är någonstans från mellansverige men inte vart specifikt. Hon tillhör RS (regional standard)

Marlene bor i Sverige, hon pratar helt utan dialekt. Det går inte alls att avgöra hennes ursprung. Hon tillhör NS (neutral standard)

 
 
 
 
 
 
Källa: Björn, föreläsning
Kommentera inlägget här: